Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom omrÄdet djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom omrÄdet samt fritidspedagoger. Arbetet utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka resultat kan pÄvisas pÄ valda institutioner? samt Hur kan ovanstÄende resultat relateras till arbete med barn pÄ fritidshem? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar pÄ vanliga fritidshem, en person arbetar pÄ en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hÀstunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var kÀnt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssÀttet inom ÀldrevÄrden.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för mÀnniskor pÄ mÄnga sÀtt. Forskning har bland annat visat pÄ djurs positiva pÄverkan pÄ personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda pÄ hur vÄra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet Àr att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgÄtt DAT har av insatsen. VÄrt material bestÄr av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

This masterŽs thesis in Library and Information Science examines the experiences of children who read to a dog. The purpose of this thesis is to examine the interactions between the librarian, the readingdog-handler, the child-ren and the dogs and what the benefits from the interactions might be. The aim is also to examine how the child-ren express their literacy during the readingsessions and how to develop the readingsessions at a specific library. The author follows a reading dog project for seven weeks, in collaboration with a specific school and library. Action research was used as a research strategy, and since action research is done on the basis of practice, a coll-laboration with the participating children, the librarian and the readingdog-handler was significant in this study.The theoretical framework concists of theory and concepts from the sociocultural theory developed by Ro-ger SÀljö, and human-animal studies with concepts from Donna Haraway.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) Àr dÄ djur ingÄr i behandlingsprogram med mÄl att förbÀttra fysisk och psykisk hÀlsa hos patienter med till exempel demens. VÄrd vid demenssjukdom skall bygga pÄ ett personcentrerat förhÄllningssÀtt för att frÀmja vÀlmÄende eller livskvalitet hos den som blir vÄrdad. Verksam personal kan i viss utstrÀckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smÀrtuttryck, eller tecken pÄ oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en pÄverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsomrÄdet gÀllande hur personer med demenssjukdom pÄverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som anvÀndes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning dÀr de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut pÄ kriterierna att de var skrivna pÄ engelska, kvantitativa, var tillgÀngliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

VÀrldshÀlsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hÀlsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen Àr otillrÀcklig eftersom den enbart leder till tillfÀllig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete Àr att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett lÄngsiktigt perspektiv. Den frÄgestÀllning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjÀlp av kognitiv terapi lyckats behÄlla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett Är efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv pÄ lÄng sikt i jÀmförelse med andra behandlingsformer.

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en sÀrskild arbetsform dÀr tvÄ terapeuter samarbetar i terapirummet, Àr ett förvÄnansvÀrt outforskat koncept, sÀrskilt med tanke pÄ hur ofta co-terapi anvÀnds i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka Äsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. HuvudfrÄgestÀllningarna har bl.a. varit vilken instÀllning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kÀnnetecknar ett vÀlfungerande samarbete mellan tvÄ terapeuter och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr en terapeut skall vÀlja ut en kollega att samarbeta med.

HĂ€stunderstödd terapi Ă€r en behandlingsmetod som baseras pĂ„ att hĂ€stens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och sĂ„ledes pĂ„verkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna pĂ„verkas av hĂ€stunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försĂ€mrad grovmotorisk förmĂ„ga och livskvalitet och Ă€r dĂ€rför i behov av en helhetlig behandling med effekter pĂ„ bĂ„de fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hĂ€stunderstödd terapi pĂ„ grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.